Vart tar tiden vägen?

Det hade jag aldrig trott för tio år sen
Att glöd kvar i pannan skulle ha så stor betydelse för lyckan

Nu vart det ingen glöd kvar när vi kom hem ikväll
Ibland rinner tiden bara iväg

Idag har ingenting blivit gjort
Och i vanlig ordning följs det av pockande ångest
Nånstans där bak ligger det och gror

Det får vi jobba på
Me myself and I


Kommentarer
Postat av: Johanna

Men vännen då, så go du e :)
Massa kramar

2013-03-09 @ 22:27:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0