livetisvenstorp

Ett symtom vid utmattningssyndrom är minnesförlust
Jag har ofta minnesluckor och svårt att komma ihåg saker om jag inte skriver upp dom
På ett sätt är det befriande, för jag har alltid hållit allt i huvet innan
Kommit ihåg allt som behövs och lite till
På ett annat sätt är det enormt frustrerande
Jag har svårt att hålla rätt på veckodagar, allting flyter ihop
Och vad jag gjorde förra veckan behöver jag hjälp med från kalendern och omgivningen

 

En annan typ av ”minnesförlust” är när jag mår lite bättre, när jag känner att jag har energi
När jag vill saker igen
Och jag vill för mycket
Då glömmer jag att jag är sjuk
Och kroppen säger ifrån med omedelbart besked och jag blir sängliggande

 

Och det är inte bara jobbet som tar energi
ALLT tar energi
Tråkiga saker, roliga saker
Saker som egentligen är energigivande tar på krafterna
Och det är svårt för mig att acceptera
Och svårt för andra att förstå

 

Idag har jag jobbat drygt två timmar och sen varit i mataffären och handlat en vecka
Nu orkar jag inte mer, nu får jag gå och lägga mig

Vad händer i kroppen?

 

Hur påverkar ångest kroppen?

 

Bra skrivet av en drabbad

 

 

Det drog ut på tiden rejält men investerarna är ändå nöjda 

Nu väntar utvärdering

Vad var det som gjorde att det drog ut på tiden? 

Vad kan vi göra bättre till nästa år? 

Behöver vi fler resurser? 

Ska en insats läggas in senare i höst för att halvera häcken? 

Hur finansierar vi denna extra insats i så fall? 

Med tid eller pengar? 

Är tid alltid pengar? 

Vi passar på att vila lite i solen 🌞

Vad ska vi göra nu?? 

När lugnet lägger sig på Pensionat Svenstorp 

Kusinerna bor över i några dagar 

Stabben och labben kom inte med på bild idag men det får jag ordna imorn 

Den här damen ger mig en hel del gråa hår

I början tyckte vi inte om varandra över huvudtaget, det stod väldigt snart klart att hon är husses hund

Att jag är alldeles för snäll och det utnyttjar hon till max

Sen blev hon lite äldre, lite mer mogen 

Och sen kom Unika och helt plötsligt var Silver en dröm att ha att göra med

Jämför man med Unika som valp så är nog de flesta hundar en dröm i och för sig 

Och ordningen kvarstår, Silver är helt klart Stefans hund och Unika är verkligen min

Men de senaste månaderna när jag varit hemma har det ändå skett en förändring 

Silver och jag funkar mycket bättre ihop och vi litar på varandra

Men så kommer dagar som idag 

När stabben får för sig att stänga öronen och följa näsan fullt ut 

Jag väntade en stund innan jag började bli arg, för det händer att hon tar en kik in i skogen och sen vänder igen

Men efter en kvart och jag inte hört så mycket som ett prassel från skogen började paniken smyga sig på 

Unika tände direkt när hon märkte att jag blev rädd och började systematiskt söka av skogen där Silver försvann

Hon vände alltid tillbaka till mig innan hon började en ny runda 

Men inte heller hon verkade klura ut vart Silver hade sprungit

Så vi satte oss ner vid dammen

Silver älskar att bada, hon kommer säkert snart tänkte jag

Men nej

Jag fortsatte leta och när hon varit borta i 40 minuter började jag ringa runt för att se om någon var ledig och kunde hjälpa mig

Ringde grannarna hemma och bad dom hålla utkik ifall hon vänt hemåt

Men för att komma hem är hon tvungen att gå över vägen och det oroade mig nåt fruktansvärt

Silver skulle nämligen jaga alla bilar hon ser om hon fick chansen

Mamma körde hem och kollade om hon var där men inget spår av henne

Så mamma börjar gå mot mig och vi möts upp en bit efter vägen

Min första instinkt när Silver stack var att hon skulle följa det viltstråket som leder nästan hela vägen hem

Där vi har hittat henne några gånger förr när hon varit på utflykt

Så jag och mamma börjar gå på det hållet, stannar till vid ett hygge där man ser rakt över till vart vi ska, och jag förklarar för mamma hur vi ska ta oss dit 

Jag ylar några gånger till för att få igång Unika, och hon skallar för glatta livet

Inget gensvar så vi börjar gå igen

När mamma vänder sig om för att titta över axeln kommer Silver helt plötsligt nånstans bakifrån

Sån lättnad! 

Så arg jag var inombords, mest på mig själv som låtit det hända 

Men vi skulle ju gå och bada

Kunde för mitt liv inte tänka mig att Silver skulle göra något annat än favoritsysslan; BADA!! 

Men hundra meter innan dammen sticker hon alltså 

Då hade nåt smaskigt fastnat i näsan och så var det kört 

Nu är vi hemma igen, vet inte vem av oss som är tröttast, den som stack, den som sökt frenetiskt, eller den som glömde äta innan vi gick..? 

Jag städar

En solig dag som denna