livetisvenstorp

Som den sjukling jag är just nu så har jag parkerat mig i soffan

Det började med en envis hosta natten till tisdag och sedan dess har förkylningen vandrat runt och just nu intagit halsen och förhindrar det mesta av fast föda att passera

 

På kvällen i tisdags hände nåt obehagligt

Jag hade inte ätit tillräckligt under dan helt enkelt för att jag saknade aptit

Men jag hade druckit tillräckligt med vätska och tänkte att det skulle räcka

Precis innan läggdags "på riktigt" smög sig en huvudvärk inpå mig

Eftersom jag ändå skulle sova så tänkte jag slippa ta tablett

Så vi gick och la oss

Men tyvärr blev huvudvärken bara värre och värre och till slut blev jag tvunge att försöka få i mig värktabletter

Problemet vid det laget var att jag var fruktansvärt yr och svag så jag kom inte upp ur sängen

Detta gjorde mig rädd och Stefan hade somnat

När Stefan sover är han inte så lätt att väcka

Speciellt inte för mig som knappt kunde röra mig utan att jag trodde jag skulle tappa huvet av smärta

När jag väl lyckades väcka honom var panikångestattacken ett faktum och jag stortjöt

Jag grät och grät och snorade ner halva sängen

Stefan lyckades få i mig värktabletter och leda mig ner för trappan till badrummet

All vätska jag druckit under dan tryckte nu på med väldig kraft

Medan jag satt på toa i vad som kändes som en evighet gjorde Stefan i ordning spann, fixade fram ett nässpray så jag kunde andas och blötte en handduk som han tog med upp

Han gjorde vad han kunde för att lugna mig och la den blöta handduken på min panna

Men den tryckte på nåt fruktansvärt så han tog av den igen

Han hjälpte mig med andningen och lugnade mina andetag

"Andas in, andas ut, andas in, andas ut.. Och andas in, andas ut, andas in och släpp nu en fis!"

Jag började skratta och inte långt därefter kickade värktabletterna in och sen somnade jag så småningom

 

Och igår efter han gått med töserna kom han hem med denna fina bukett!