livetisvenstorp

Den här damen ger mig en hel del gråa hår

I början tyckte vi inte om varandra över huvudtaget, det stod väldigt snart klart att hon är husses hund

Att jag är alldeles för snäll och det utnyttjar hon till max

Sen blev hon lite äldre, lite mer mogen 

Och sen kom Unika och helt plötsligt var Silver en dröm att ha att göra med

Jämför man med Unika som valp så är nog de flesta hundar en dröm i och för sig 

Och ordningen kvarstår, Silver är helt klart Stefans hund och Unika är verkligen min

Men de senaste månaderna när jag varit hemma har det ändå skett en förändring 

Silver och jag funkar mycket bättre ihop och vi litar på varandra

Men så kommer dagar som idag 

När stabben får för sig att stänga öronen och följa näsan fullt ut 

Jag väntade en stund innan jag började bli arg, för det händer att hon tar en kik in i skogen och sen vänder igen

Men efter en kvart och jag inte hört så mycket som ett prassel från skogen började paniken smyga sig på 

Unika tände direkt när hon märkte att jag blev rädd och började systematiskt söka av skogen där Silver försvann

Hon vände alltid tillbaka till mig innan hon började en ny runda 

Men inte heller hon verkade klura ut vart Silver hade sprungit

Så vi satte oss ner vid dammen

Silver älskar att bada, hon kommer säkert snart tänkte jag

Men nej

Jag fortsatte leta och när hon varit borta i 40 minuter började jag ringa runt för att se om någon var ledig och kunde hjälpa mig

Ringde grannarna hemma och bad dom hålla utkik ifall hon vänt hemåt

Men för att komma hem är hon tvungen att gå över vägen och det oroade mig nåt fruktansvärt

Silver skulle nämligen jaga alla bilar hon ser om hon fick chansen

Mamma körde hem och kollade om hon var där men inget spår av henne

Så mamma börjar gå mot mig och vi möts upp en bit efter vägen

Min första instinkt när Silver stack var att hon skulle följa det viltstråket som leder nästan hela vägen hem

Där vi har hittat henne några gånger förr när hon varit på utflykt

Så jag och mamma börjar gå på det hållet, stannar till vid ett hygge där man ser rakt över till vart vi ska, och jag förklarar för mamma hur vi ska ta oss dit 

Jag ylar några gånger till för att få igång Unika, och hon skallar för glatta livet

Inget gensvar så vi börjar gå igen

När mamma vänder sig om för att titta över axeln kommer Silver helt plötsligt nånstans bakifrån

Sån lättnad! 

Så arg jag var inombords, mest på mig själv som låtit det hända 

Men vi skulle ju gå och bada

Kunde för mitt liv inte tänka mig att Silver skulle göra något annat än favoritsysslan; BADA!! 

Men hundra meter innan dammen sticker hon alltså 

Då hade nåt smaskigt fastnat i näsan och så var det kört 

Nu är vi hemma igen, vet inte vem av oss som är tröttast, den som stack, den som sökt frenetiskt, eller den som glömde äta innan vi gick..?