Om jag hade kunnat skriva det själv

Det rinner en älv, en sugande flod genom livet mitt
Jag uppfylls av mildhet och frid när jag vadat ut i dess mitt
Och var gång som jag vågat att bada i den blir jag hel och ren
Och jag känner ett lindrande ljus gå genom märg och ben
Nu undrar jag varför jag inte badar mer
Varför, varför när jag vet allt det ljusa och goda som det ger
Det kan nästan verka som jag försöker att ungdå dig
Att jag känner mig rädd för nåden och glädjen som du skänker mig
Förunderligt
Förunderligt
 
Det finns en brunn, en källa till liv i min egen kropp
När jag druckit av den fylls jag av klarhet och saknat hopp
Var gång som jag vågat att dricka ur den blir jag hel och ren
Och jag känner ett lindrande ljus gå genom märg och ben
Nu undrar jag varför jag inte dricker mer
Varför, varför när jag vet att allt det ljusa och goda som det ger
Det kan nästan verka som jag försöker att undgå dig
Att jag känner mig rädd för nåden och glädjen som du skänker mig
Förunderligt
Förunderligt
 
Jag vill trotsa det motstånd jag har att ta emot det som gör mig gott
Det kloka att gå runt och söka det som jag redan fått
 
Nu undrar jag varför jag inte badar mer
Varför, varför när jag vet allt det ljusa och goda som det ger
Det kan nästan verka som jag försöker att undgå dig
Att jag känner mig rädd för nåden och glädjen som du skänker mig
Förunderligt
Förunderligt
 
 - Floden av Bo Kaspers Orkester
 
 
Det händer att jag glömmer bort musikens läkande kraft
Oftast är det när det blivit för mycket
När bruset i hjärnan inte slutar
När jag stressat utan att veta om det, så slår det lock för öronen
Och bruset i hjärnan blir öronbedövande

Idag var det dags för terapi igen
Inget omvälvande idag
Idag var jag matt i både kropp och knopp
Fick bli hemma från jobbet igår
Utmattad
Men om jag hade kunnat skriva musik om hur det känns när jag lämnar terapin
Så skulle det låta som Floden
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0